När priset går upp, går yielden ner.

En företagsobligation emitteras normalt till pris 100 och priset anges i procent av nominellt belopp. Marknadspriset på obligationen går upp och ner främst när kreditrisken för bolaget förändras, men också när marknadens riskaptit förändras.

CLEAN PRIS
En obligation handlas i sekundärmarknaden till sitt ”clean” pris. Det är priset för obligationen exklusive upplupen ränta (ännu inte betald ränta). Upplupen ränta tillkommer som en extra kostnad för köparen vid transaktionen. Det är en kompensation till säljaren för den period säljaren inte har erhållit kupong men varit ägare till obligationen. Den extra kostnaden får köparen sedan tillbaka vid nästa kupongutbetalning när kupong betalas för hela perioden.

DIRTY PRIS
En obligations ”dirty” pris är obligationens clean pris plus upplupen ränta. Dirty-priset tar hänsyn till obligationens hela värde och används bland annat för att värdera en portfölj av obligationer. Det är viktigt att känna till dirtypriset när ett köp skall göras i sekundärmarknaden eftersom det reflekterar hela köpesumman.

jool-academy-pris-yield-sv

YIELD
Yield är obligationens avkastning om den hålls till förfall. Vid emissionstillfället är yielden lika med obligationens kupong men så fort obligationen börjar handlas på andrahandsmarknaden förändras yielden när obligationspriset går upp eller ner.
 jool-academy-pris-yield-sv-1

Mer specifikt är yielden obligationens internränta, det vill säga den diskonteringsränta som ger obligationen ett nuvärde som korresponderar med obligationens marknadsvärde. Yield kan också beskrivas som marknadens avkastningskrav på företagsobligationen. Yielden förändras med marknadens riskaptit och med fundamentala faktorer.

Går det bra för emittenten så sjunker marknadens avkastningskrav, det vill säga yielden sjunker och priset går upp. En obligations yield är bara densamma som dess kupong när priset är 100. Är priset högre än 100 är yielden lägre än kupongen och vice versa.

jool-academy-pris-yield-sv-2

 

YIELD-MÅTT
Det finns tre yield-mått som används ofta. Anledningen till att det finns flera än ett yield-mått är att det är vanligt med återköpsklausuler (se nedan). Återköpsklausulen förändrar obligationens löptid och återköpspris. Formeln för yield-måtten är densamma. Det som förändras är antalet framtida kuponger och priset för återköp, vilket ofta är ett par procentenheter högre än 100 som är det normala priset vid förfall.

YIELD TO MATURITY (YTM)
Det yield-mått som används oftast är yield to maturity. Det är obligationens avkastning till förfallodagen.

ÅTERKÖPSKLAUSUL – YIELD TO CALL (YTC)
Yield to call är obligationens avkastning till återköpsdagen. Det blir obligationens avkastning om emittenten väljer att återköpa obligationen. Som investerare är det viktigt att värdera sannolikheten för återköp. Återköpsklausulen har ett värde för emittenten och förändrar avkastningspotentialen för obligationen (se grafen nedan). Om det går riktigt bra för emittenten skulle obligationspriset gå upp mycket men det värdet går obligationsägarna miste om när emittenten väljer att återköpa obligationen till ett förutbestämt pris.

Om priset för obligationen går över 100 ökar sannolikheten för återköp. Emittenten kan då sänka sin upplåningskostnad genom att återköpa den gamla obligationen och ge ut en ny med lägre kupong. Bilden ovan till höger visar att en obligation med återköpsklausul har både en yield to maturity och en yield to call.

YIELD TO WORST (YTW)
Yield to worst är den yield som är lägst av yield to call och yield to maturity. Det är ett konservativt yield-mått och används ofta för att inte överskatta avkastningspotentialen för en obligation.

YIELDKURVAN
En emittent med mer än en obligation utställd har en yieldkurva. Kurvan är vanligtvis positivt lutad, det vill säga yielden (avkastningen) är högre för längre obligationer för samma emittent (se grafen nedan). En kortare obligation anses ha en lägre risk än en längre vilket medför att yielden är lägre. Investment grade-bolag har vanligtvis mer positivt lutade kurvor än high yield-bolag. Huvudskälet är att refinansieringsrisken är lägre för bolag med högre kreditvärdighet.

ROLL DOWN-EFFEKT
Om yieldkurvan är positivt lutad finns en roll downeffekt. Det betyder att yielden faller (priset går upp) när tiden till förfall blir kortare. Detta är en värdefull effekt för investerare, som erhåller en prisuppgång på obligationen bara av att tiden går. Roll down-effekten finns dock inte för alla emittenter, den är mer påtaglig för de med en stark balansräkning och stor andel likvida tillgångar.

KREDITSPREAD
Kreditspread är den extra yield som obligationen ger över statsräntan. Den används när man skall jämföra företagsobligationer med varandra. Olika löptider och valutor kan komplicera en jämförelse, men kreditspreaden isolerar den extra yield som företagsobligationen ger. Mer specifikt är kreditspreaden skillnaden mellan företagsobligationens yield och underliggande statsränta med motsvarande löptid.

Precis som för yielden så ökar kreditspreaden i normalfallet för en längre obligation. Den enskilt viktigaste faktorn för kreditspreadens storlek är bolagets kreditvärdighet.

Ibland räknar man fram kreditspreaden i förhållande till swap-räntan istället för statsräntan. Swap-räntan är den ränta som banksystemet lånar till, den så kallade interbankräntan. I svenska kronor kallas den Stibor, i Norge för Nibor och i eurozonen Euribor. I de flesta fall är skillnaden mellan swap-räntan och statsräntan inte tillräckligt stor för att det ska ha någon större betydelse för high yield-obligationernas kreditspread.

ATTRAKTIV EGENSKAP

När konjunkturen stärks brukar företagsobligationens kreditspread falla samtidigt som statsräntorna stiger. Dessa två faktorer tar till viss del ut varandra och har en reducerande effekt på obligationens prissvängningar. Den lägre kreditspreaden får priset att gå upp och den högre statsräntan får priset att gå ner och vice versa. Denna attraktiva egenskap ger investeraren en stabilare investering.

JÄMFÖRELSE KREDITSPREAD

Den övre grafen visar kreditspreadarna för US high yield och Euro high yield under perioden 2014-2018, där de största kreditspreadarna i grafen är relaterade till oljepriskollapsen. Den nedre grafen visar spreaden (differensen) mellan de två kreditspreadarna. Vi kan se att US high yield haft cirka 75 baspunkter större kreditspread än Euro high yield i genomsnitt för tidsperioden. Hade vi jämfört yielden på samma marknader hade differensen varit ännu större eftersom den amerikanska statsräntan varit högre än den i eurozonen för perioden. Den större spreaden för US high yield beror, till största delen, på en annan sektorfördelning, att obligationerna har längre löptid och att den europeiska high yield-marknadens emittenter har en något högre kreditrating i genomsnitt.

ATT HA I ÅTANKE

ATTRAKTIV EGENSKAP

När konjunkturen stärks brukar företagsobligationens kreditspread falla samtidigt som statsräntorna stiger. Dessa två faktorer tar till viss del ut varandra och har en reducerande effekt på obligationens prissvängningar. Den lägre kreditspreaden får priset att gå upp och den högre statsräntan får priset att gå ner och vice versa. Denna attraktiva egenskap ger investeraren en stabilare investering.

JOOL Markets AS, Filial Sverige
Södra Hamngatan 19-21, 411 14 Göteborg, Sweden
Phone: +46 (0) 31 797 19 94 | info@joolmarkets.se

          

Design: LIVE Reklambyrå